En gasmask, lite snö och två frusna tonåringar
tisdag 5 januari 2010
Jag och Robin har tänkt att ta oss till ett industriellt område för att fotografera honom med hans gasmask.
Tyvärr kom vi inte precis på något passande ställe,
så vi gick i stället ut i trakterna där jag bor.
På morgonen hade det varit tråkigt väder med grå himmel. Men bara någon timme innan han skulle komma hem till mig började det snöa mycket intensivt. Ovanligt stora snöflingor. Det varade inte alls länge, tråkigt nog. Men ändå tillräckligt länge för att det skulle lägga sig på marken och stanna där.
Robin är längre än mig, så det var svårt att kunna ta bilder i fågelperspektiv. Jag skulle behövt klättra upp i ett träd, men jag förutspådde att alla kala grenar inte skulle hålla för mig. Att bilderna istället är tagna aningen underifrån hans ögonnivå gjorde den skräck-känsla jag var ute efter mer närvarande.
Helst skulle jag vilja ha sol som lyste upp marken mer, så att den oskarpa bakgrunden skulle bli mer levande. Men å andra sidan blev det i stället inga starka skuggor.
Det skulle vara annorlunda att se dessa bilder i en annan miljö. Till exempel en lekplats med många lekande barn runt omkring. Kanske något att satsa på vid ett senare tillfälle?
Objektiv med fasta brännvidder är något som jag faller för mer och mer känner jag. I stället för att zooma in eller ut går man närmare eller längre ifrån. Man måste tänka på ett helt annat sätt, vara mer medveten om vad som finns i sökaren.
Dagen innan dessa bilder var det -12 grader. Men igår, när jag tog dessa bilder, var det runt tio grader mindre kallt. Men fortfarande kallt. Därför var vi inte ute så värst länge.
Efter lite mindre än en timme gick vi tillbaka hem där vi skulle njuta av värmen och fortsätta dagen.
Bilderna lämnades oberörda tills runt tolv-slaget, eller som man sa när man var mindre, "spöktimmen".
Tyvärr kom vi inte precis på något passande ställe,
så vi gick i stället ut i trakterna där jag bor.
På morgonen hade det varit tråkigt väder med grå himmel. Men bara någon timme innan han skulle komma hem till mig började det snöa mycket intensivt. Ovanligt stora snöflingor. Det varade inte alls länge, tråkigt nog. Men ändå tillräckligt länge för att det skulle lägga sig på marken och stanna där.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/125, bländare: f/2.2, ISO 400
Robin är längre än mig, så det var svårt att kunna ta bilder i fågelperspektiv. Jag skulle behövt klättra upp i ett träd, men jag förutspådde att alla kala grenar inte skulle hålla för mig. Att bilderna istället är tagna aningen underifrån hans ögonnivå gjorde den skräck-känsla jag var ute efter mer närvarande.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/250, bländare: f/2, ISO 200
Helst skulle jag vilja ha sol som lyste upp marken mer, så att den oskarpa bakgrunden skulle bli mer levande. Men å andra sidan blev det i stället inga starka skuggor.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/250, bländare: f/2, ISO 200
Det skulle vara annorlunda att se dessa bilder i en annan miljö. Till exempel en lekplats med många lekande barn runt omkring. Kanske något att satsa på vid ett senare tillfälle?
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/250, bländare: f/2, ISO 200
Objektiv med fasta brännvidder är något som jag faller för mer och mer känner jag. I stället för att zooma in eller ut går man närmare eller längre ifrån. Man måste tänka på ett helt annat sätt, vara mer medveten om vad som finns i sökaren.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/250, bländare: f/2, ISO 200
Dagen innan dessa bilder var det -12 grader. Men igår, när jag tog dessa bilder, var det runt tio grader mindre kallt. Men fortfarande kallt. Därför var vi inte ute så värst länge.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/320, bländare: f/2, ISO 200
Efter lite mindre än en timme gick vi tillbaka hem där vi skulle njuta av värmen och fortsätta dagen.
Bilderna lämnades oberörda tills runt tolv-slaget, eller som man sa när man var mindre, "spöktimmen".
bilden ovanför förslaget om lekplats nästa gång hade varit riktigt creepy med barn runt. riktigt, riktigt... usch *ryser*
SvaraRaderaGÖR DET FFS!