ARKIV

KATEGORIER

Trehundra

Idag har jag hållit på med min 365:a i exakt 300 dagar.
Jag är ganska stolt över mig själv att jag kunnat hålla igång det var enda dag sedan november förra året.
Bara 65 dagar kvar nu, häng kvar med mig!

Tillbaka till rötterna - Del 2

Stig, min fotolärare jag hade på gymnasiet, lånade ut sin Nikon F100 till mig för ett tag sedan.
Jag fick också en film av honom; ILFORD HP5+ 400.
Kameran var nog inte använd på ett bra tag, så mekaniken fungerade inte hela tiden, vilket gjorde att ungefär halva filmen blev oexponerad. 
Inte nog med det, när jag skulle framkalla filmen blev det något klydd som gjorde att den inte ville rullas på spolen på första försöket, så ungefär halva filmen är beklädd av mustiga fingeravtryck.
Men det blev i alla fall ett par godkända bilder som jag scannade in i torsdags.
Nikkor 50 mm f/1.8 AF-D

Detta är Stig. Vi träffades på McDonalds vid Triangeln en onsdag förmiddag där han överlämnade kameran. Jag hade själv med mig ett av mina objektiv som jag skruvade på.

Nikkor 50 mm f/1.8 AF-D

Vi satt inne på donkan i kanske en timme innan vi skiljdes åt. Jag skulle iväg till skolan för en föreläsning om konsthistoria.

Nikkor 50 mm f/1.8 AF-D

Det som överraskade mig mest med F100:n var den våldsamma hastigheten på autofokusmotorn. Jag som är van vid ganska sega digitalanpassade objektiv...

Nikkor 50 mm f/1.8 AF-D

Jag fick vänta ett litet tag på att 144:an skulle komma. Den går en gång i timmen, mer eller mindre.
Under tiden tog jag ett par bilder på resenärerna runt om.

Nikkor 50 mm f/1.8 AF-D

Om jag jämför Stigs Nikon F100 med min pappas gamla Chinon CE-4 så ser jag en fördel med Chinonen - den manuella fokuseringen. Sökaren är betydligt större än i F100:n med en bättre mattskiva. Men jag vet inte om den snabba autofokusmotorn i Nikonen väger mer...

Nikkor 50 mm f/1.8 AF-D

Linda famnar om hennes brors barn Alma.

Nikkor 50 mm f/1.8 AF-D

En dag när jag väntade vid 1:ans hållplats på Södervärn stod också en kvinna med två lojala och trogna hundar och väntade.

Nikkor 50 mm f/1.8 AF-D

En av bilderna med mitt fingeravtryck. Jag brukar kalla misstag inom konst för kreativitet.
Men gäller det också mina fingeravtryck?
Ytterst tveksamt.

Nikkor 50 mm f/1.8 AF-D

När jag ser denna, som Linda tagit, får jag känslan av en förbrytarbild. Det är kanske det jag är.
Kategorier:

Tillbaka till rötterna - Del 1

Jag har gått på Östra Grevie ett litet tag nu.
Vi fick en ganska enkel uppgift precis i början, att fotografera analogt. De gav oss två rullar TRI-X 400 var att använda hur vi ville, men att vi skulle producera cirka 1-4 fotografier på "Byn Östra Grevie" bland alla sammanlagt 72 exponeringar som de två rullarna bestod av.

Jag sköt klart den första rullen inom loppet av ett par dagar, som jag sedan framkallade. Vi kontaktkopierade inne i mörkrummet för att kolla hur våra bilder blivit.
Till min förvåning var nästan alla väldigt överexponerade, så jag litar inte på min kameras ljusmätning sedan dess.
Jag kopierade upp ett par av bilderna på fotopapper i storlek runt 18x24.

På grund av lite tidsbrist, och självklart eget nöje, har jag scannat in ett par av mina negativ. Jag vet inte om jag scannar in på det mest optimala sättet, men det duger i mina ögon. De flesta är som sagt överexponerade, så det blir ganska kornigt. Annars har jag bara ökat kontrasten.
Det är ganska tidskrävande jämfört med digitalt fotograferade bilder (dock inte jämfört med processen inne i mörkrummet), men ganska uppenbart mer förlåtande än att göra allting traditionellt. Plus att det är kul att ha det digitalt också, för att visa andra.


Jag har använt mig utav min pappas gamla Chinon CE-4 samt två olika objektiv; 28/2.8 och 50/1.7.
Auto Chinon 28 mm f/2.8

Detta är min slutgiltiga bild på uppgiften vi fick.
Ett gatufotografi taget inne bland de nybyggda förortshusen i Östra Grevie.
En ensam pojke som gick omkring med en gräsklippare och ett par hörselkåpor på huvudet.

Auto Chinon 28 mm f/2.8

Jag gick omkring i Östra Grevie, som inte alls är stort, och letade efter motiv värda att klistra fast på filmen.
Ett hus jag kom förbi såg ut att bedriva någon sorts bebyggelse.

Auto Chinon 28 mm f/2.8

Alla fredagar består av "Ateljétid", vilket betyder "gör vad du vill".
Främst då genom att arbeta med uppgifter och liknande.
Så en fredag följde Linda med mig när jag skulle fotografera klart rullen till uppgiften. Vi gick ut längs med en landsväg och stötte på ett stort och mäktigt träd.

Auto Chinon 28 mm f/2.8

Strax intill, ute på åkern, stod en skördetröska.

Auto Chinon 28 mm f/2.8

Vi gick tillbaka mot skolan med hungriga magar. Vid busshållplatsen stod en kille och väntade kollektivtransporten.

Auto Chinon 28 mm f/2.8

Jag bjöd henne på en chokladmuffins.

Auto Chinon 28 mm f/2.8

Ett träd vi kom förbi. Jag testade objektivet på full öppning, som den skärpedjupsnörden jag är.

Auto Chinon 50 mm f/1.7

En annan dag, när jag smög omkring i vår trädgård, kikade Lollo ut ur fönstret. Jag tog en bild på henne.

Auto Chinon 50 mm f/1.7

Det blåste en del där ute. Och kameran är fullt manuell, dock med ljusmätning. Så att försöka fokusera manuellt på den stora blomman till höger var inte det lättaste. Jag gav det bara ett försök, men det blev helt ok ändå.

Auto Chinon 50 mm f/1.7

En dag följde jag med när Lindas brors barn Alma och Elias skulle till lekplatsen. När Alma satt i gungan passade jag på att ta ett porträtt av henne.

Auto Chinon 50 mm f/1.7

En dag under Malmöfestivalen hade jag med mig den analoga kameran. P.g.a. den manuella fokuseringen (och den opålitliga ljusmätningen) är gatufoto inte det lättaste.

Auto Chinon 50 mm f/1.7

Vid 4:ans busshållplats var det en stor folksamling. I vanliga fall brukar den hållplatsen vara ganska full, men aldrig hade jag sett den såhär full.

Auto Chinon 50 mm f/1.7

Jag och Linda skulle till SF för att se Grown Ups, en amerikansk komedi. Rekommenderas!

Auto Chinon 50 mm f/1.7

Jag har en filmrulle till som väntar på att framkallas. Har tänkt ta hand om det imorgon, vi får se hur det går.
Kategorier:

Min drömtjej

Idag råkar det vara fyra underbara månader sedan jag och Linda blev vi.
Jag tänkte därför släppa en stor bildbomb för att visa hur stolt jag är över henne.
Första bilden är tagen först, sista bilden är tagen så sent som igår. Kronologiskt, med andra ord.
















































Jag älskar dig, Linda Brandt.
Kategorier: ,