ARKIV

KATEGORIER

Amerika - Dag 13

Tretton anses vara otur, och på den trettonde dagen skulle vi lämna USA.
Vårt flyg skulle inte lyfta förrän på kvällen, så vi passade på att sova ut ordentligt.
Efter vi kramat Ron och Mary hejdå körde vi förbi postkontoret där det skulle postas lite brev.
Vägen till flygplatsen var ganska lång, 2-3 timmar tog det.
Inte svårt att missta henne för en turist.
Dagen gick förhållandevis snabbt, även fast det var en del väntande.
Till slut lyfte flygplanet och svävade hela vägen till Island där vi skulle stanna i två nätter.
Kategorier:

Amerika - Dag 12

Nu hade vi varit i USA i ett dussin dagar. Idag blev vi tvungna att checka ut från hotellet, så vi njöt lite extra när vi vaknade i hotellsängen.
På Lindas bucket list har det alltid stått att beställa room service på hotell, så det gjorde vi. Lyxfrukost!
Innan vi checkade ut passade vi på att ta en turistbild utanför hotellet.
Väl utcheckade och ivägkörda passade vi på att svänga inom Mall of America och handla lite till.
Vi kom faktiskt dit innan de hade öppnat, då vi inte hade koll på deras öppettider. Men efter en stund öppnades dörrarna. Bara en stund eller två senare var det knökat överallt.
Även i stora folksamlingar finns det vissa som kan slappna av.
Karusellerna köades det till. Som alla andra dagar.
När vi lämnade Mall of America körde vi sedan tillbaka hem till släktingarna. Vi åt middag på The Red Goat.
Kvällen bjöd på strålande väder.
Jag tog en bild på oss alla framför det pampiga huset.
Jesper och Jenny, Lindas bror och hans sambo, är inte med på bilden då de hade tagit ett flyg till Florida några dagar tidigare.
Dagen bjöd inte på mycket mer än så. Detta var dessutom den sista riktiga dagen i stora Amerika.
Den trettonde dagen skulle vi till flygplatsen, men inte för att flyga hem. Vi skulle mellanlanda på Island ett par dagar!
Kategorier:

Amerika - Dag 11

Idag var det sista hela dagen vi hade på hotellet och inne i Minneapolis. Den skulle bjuda på en hel del.
Det är bra med självinsikt, med tanke på att de byggde om nästan överallt.
Vi gick ut efter vi vaknat och köpte frukost som vi skulle äta lite senare.
Precis som när vi var i Paris stod det ett piano slumpmässigt utställt på ett ställe, där vem som helst fick spela.
Frukosten åt vi i bilen, då vi skulle köra en bit till Minnesota Landscape Arboretum.
Det är en jättestor botanisk trädgård, som hade nästan allting som finns i växtväg. Nästan.
Vi kom dit strax efter de hade öppnat, tillsammans med några andra. Mestadels pensionärer.
Det fanns en slinga man kunde gå. Så där gick vi, och tittade och njöt av allting som uppenbarade sig.
Jag njöt av utsikten.
Att det var nästan helt folktomt var jätteskönt. Vi kunde stå var vi ville och inte tänka på att vara i vägen för andra.
Det är inte vattnet som är grönt, utan alger eller någonting liknande som låg som en hinna ovanpå vattenytan.
Och sköldpaddor.
Detta är ett av mina favoritträd, som också finns i Alnarpsparken.
Den asiatiska delen var mysig.
Hej hej!
Parken var så pass stor att det i princip var omöjligt att gå runt hela.
De hade lagt en väg i en slinga som var tanken att man skulle köra på och sedan stanna på små parkeringar längs vägen och då stiga ut och beundra varje del av den gigantiska parken.
När vi kom tillbaka till där vi började var det plötsligt fullt av folk. Vi passade på att äta lunch innan vi åkte tillbaka.
Väl tillbaka parkerade vi bilen och gick ut i stan för att leta upp ett visst hus.
Solen kastade dramatiska skuggor.
Vi hade planerat att åka upp i ett av höghusen för att titta på utsikten.
Ett av stadens hotell erbjöd att åka upp till deras takvåning där man kunde stå och glo hur länge man ville.
Jag glodde på ett hus som brunnit.
Jag glodde på Linda.
Sen glodde jag på andra hus som hade små trädgårdar uppe på taken.
Det var helt annorlunda att se allting från så högt upp.
Där kom han gående.
Motorvägen slingrade sig runt. Just trafiken var vi imponerade av. I princip alla körde väluppfostrat och snällt. Som dag och natt jämfört med Malmö.
Där kom han gående.
Och där kom han gående.
Det är viktigt att dricka.
Jätteviktigt.
Det är också viktigt att se glad ut. Så det passade vi på att göra när vi ändå var så höga som vi var.
Om jag hade försökt räkna alla fönster på huset hade jag säkert kommer upp till flera stycken innan jag hade gett upp. Väldigt många fönster.
Jag gick flera varv och tittade överallt och tog bilder på allt.
Under hela vår vistelse inne i stan hörde vi sirener med väldigt jämna mellanrum. Oftast var det ambulanser.
Till slut var vi (Linda) färdiga, så vi fick åka ner till marken igen.
Omvägar oavsett var man skulle.
Solen började gå ner.
Tvåhjulade fordon var sällsynta. Det var bilar med fyra hjul som gällde, helst med många cylindrar och inte från Europa. Cyklar såg vi bara ett litet fåtal.
Han kände sig ärad att få vara med i bilden.
Senare på kvällen tog jag med stativet och tog ett par bilder utanför hotellet.
Längre bort än så kände vi inte oss helt bekväma med att gå när det var mörkt då vi hört att man ska vara försiktig de sena klockslagen.
Till slut tog dagen slut och vi gömde oss under det stora täcket i sängen, och somnade gott efter en lång dag.
Kategorier: