Ett förvrängt perspektiv

Onsdag var en blandad dag. Det bjöds på många olika händelser.

På den tidiga eftermiddagen bowlade jag tillsammans med Linda, hennes bror och en av deras kusiner.

Jag vann, och efteråt bjöds det på glass. Mjuk glass!

17:30 träffade jag och Linda min gamla fotolärare i Pildammsparken.

Han hade med sig ett egenbyggt tilt-shift-objektiv. Jag fick prova det på min kamera. Han sa att det skulle passa bättre på en fullformatare.

Han hade rätt.

Det var väldigt kul att prova på detta objektiv. Ungefär likadant som Freelensing, fast att objektivet sitter fast hela tiden.

Vi gick en runda i parken, pratade och plåtade.

Nere i amfiteatern lekte ett par barn.

Stig ställde sig och blickade ut över parken.

Långt där borta kom ett gäng gående.

Objektivet han hade använt sig utav var en gammal 75mm f/4.

Vi vandrade vidare.

Jag började få kläm på hur det fungerade.

Ser ut som rörelseoskärpa. Men fågeln stod helt stilla.

Bokehn var mjuk och rund.

Stig sa att jag kunde få låna hans ihopbyggda objektiv så länge jag ville, sedan sa vi hej då och skiljdes åt.

Jag och Linda gick till våra cyklar och trampade hemåt. På vägen stannade vi till vid diverse färgsprakande träd.

Skärpan, som annars var lite luddig, var vid närbilder kalasbra med detta objektiv.

Linda tog ett porträtt av mig.

Efter en stund vid det sista trädet cyklade vi hem i solnedgången.