EXPONERA MERA

Lindas familj är ett trevligt knyppe fiskare. Jag följde med på en tvådagarssemester till ett litet ställe ute i skogen för att fiska fisk. Detta är från söndagen; dag ett av två.

Det lilla stället låg i Harasjömåla i Blekinge. Vi körde dit tidigt på morgonen för att kunna fiska hela dagen.

Själv är jag ingen erfaren fiskare, som de andra, men de hjälpte mig och visade mig hur man gjorde.

Vi höll oss vid en liten sjö där det skulle finnas massvis med färsk fisk.

Och just det, vädret var alldeles toppen. Detta var tydligen första gången de har haft bra väder i samband med fisket här. Annars har det varit kallt och ruggigt, till och med snöigt.

Jesper högg ved så att vi skulle kunna grilla.

Jag och Linda tog en paus för att jag ville se lite skog.

På andra sidan sjön stod en man och fiskade.

Veden blev huggen och elden blev eldad.

Ute på sjön såg vi hur någonting närmade oss. Det var en orm som kom slingrandes!

Den gömde sig inne vid grenarna och försvann ganska snabbt.

Över elden grillade vi korv.

Jag provade att sodastreama Oboy. Det var ingen direkt höjdare. Använd okolsyrat vatten, eller mjölk.

Linda, som varit en gymnast, gick lite på en planka för att skryta om sin mästerliga balans.

Ett annat par stod en bit bort vid en annan brygga och fiskade.

Vårt fiske gick inte bra. Inte alls bra. Alla fiskar verkade sova eller gömma sig. Ingen fick napp.

Så vi tog efterrätt.

Grillade marshmallows!

Det tyckte vi om. Varmt, mjukt och sött. Precis som Linda.

Lite på eftermiddagen bestämde jag och Linda oss för att gå en runda runtom sjön.

Solen låg på. I skuggan var det skönt.

Ett gäng killar höll till en bit bort. Jag fick med en av dem på bilden.

Linda hade på sig en keps.

Det har hon aldrig annars, såvida det inte är skarpt solljus så att jag lånar min egen keps till henne för att vara snäll.

Skogen var väldigt lugn. Jag, som är en naturmänniska, skulle kunnat gå flera varv runt sjön.

Allra helst hade jag velat gå upp tidigt med solen för att vara där i soluppgången.

Vi gick vidare.

Linda tog på mig.

Vi kom förbi en liten brygga. Den var tom.

På andra sidan sjön ser man vårt "huvudkvarter", där vi eldade och höll till.

Lite längre fram såg vi Göran, Lindas pappa, sittandes på en annan brygga. Han hade inte heller fått någon fisk ännu.

Den där fisken var riktigt verkligen väldigt svårfångad.

Nu hade vi inte långt kvar innan vi fullföljt hela varvet.

Den täta skogen var nu inte lika tät. Långa, smala och ståtliga träd uppenbarade sig.

På den här platsen tänkte jag att en turistbild skulle passa bra. Men vi hade inget stativ med oss, så det gick inte.

I sjön speglades björkarna och de andra träden på andra sidan.

Linda sa åt mig att jag var tvungen att ta åtminstone en bild på en kotte. Så jag gjorde det.

Vi kom till ännu en brygga. Även den var tom.

När vi slutligen kom tillbaka till där vi började var vi varma av solen och hungriga. I någon eller några timmar till fortsatte vi med fisket. Men hoppet började lämna oss. Det fanns kanske ingen fisk.

På kvällen åts det köttfärssås med pasta som efterföljdes av Skip-Bo och godis.

Gårdagens bilder med Stigs tilt-shift-objektiv blev hyfsade.
Men mest stuns får denna typen av bilder när man kommer upp ett antal meter ovanför markytan.
Linda skulle till Mobilia för att byta en tröja. Vi passade på att åka upp i det nya parkeringshuset.

Därifrån såg vi ganska långt. Och vi kom ganska långt upp dessutom.

Nu visade objektivet sin fulla potential.

Med den livliga parkeringen under oss kunde jag fokusera på de små detaljerna. De "små" människorna.

Alla i hela Malmö verkade ha ärenden att uträtta på Mobilia denna dag. Bilar som körde in och ut ur parkeringen hela tiden. Tutande överallt, och parkeringsvakter lite här och var.