Ett Trelleborg och några människor därifrån

Fotolinjen på Östra Grevie åkte till Trelleborg från måndag till tisdag för att ha en workshop tillsammans med en fotograf.
Bered dig på mycket gatufoto, mycket svartvitt, mycket kvadratiskt.

Vi åkte tillsammans med våra två lärare, plus fotograf Thomas H Johnsson, som skulle hålla i workshopen.

När vi kom till Trelleborg tidigt på förmiddagen gick vi först till vandrarhemmet vi skulle övernatta på för att checka in.
Sedan följde en presentation av Thomas där han visade bilder och berättade vad, hur och varför han plåtar.
Som person är han väldigt, väldigt energisk, drivande och trevlig.
Thomas hade många åsikter, varav alla var mycket visa och sanna.
Han var även mycket bra på att ge kritik och komma med idéer.

Uppgiften han gav oss var att skildra Trelleborg med runt fem bilder så som vi såg på staden och dess invånare.

Eftersom man inte fotografera efter schema (som han klokt sa) hade vi från och med när vi kom dit till och med nästa morgon att bli färdiga med bilderna. Tiden däremellan fick vi disponera hur vi ville.

Jag började med att gå runt i staden tillsammans med ett par andra från klassen.
Vi åt lunch på Sibylla och utanför stod denna hund. Den tittade på mig med en så... ärlig blick att jag var tvungen att fota den.

Sibylla låg på ett torg, intill torget låg en park. I parken fanns det fåglar av olika slag.

Tuppar som gömde sig i buskarna.

Påfåglar som strosade runt och tittade på folk.

På en gata, vid en dörr, stod det coola gänget.
Tre äldre kvinnor som härjar omkring på Trelleborgs oskyldiga gator om kvällarna och nätterna.

Jag korsade gatan och en annan kvinna med vagn kom gående.

Vid en gatuskylt såg jag samma hund som jag sett innan. Den tittade på mig med exakt samma blick som tidigare.
Även fast en kille satt precis bredvid och tittade på den.

Hur många människor kan du hitta?

Det stod "öppet". Men jag tvivlade på det.

Linjer och former.
Hade det suttit en gammal man med stor hatt och turkos kostym på bänken hade denna bild förmodligen varit bland mina bästa.

Jag gick fortfarande tillsammans med några andra från min klass, dock en mindre skara.

Ett fint träd intill ett fint hus.

Vi blev kaffesugna (vi inkluderar inte jag, jag dricker inte kaffe) och satte oss på ett café. Jag köpte mig en gigantisk chokladboll till priset av endast femton riksdaler.

I Trelleborg fanns det många äldre med rullatorer.

Ett par på en bänk inne i parken.

En till man med en rullator. Kanske var det hans cykel som stod bredvid?

Allt eftersom splittrades vi mer och mer. Det är mer praktiskt att gå ensam som gatufotograf, så det gjorde jag nu.

Passerande människor.

En man på en balkong.

En bebis och en förälder.

Två barn och en basketboll.

En liten kant kan vara väldigt stor ibland.

Hundar fanns det gott om i Trelleborg.

Precis som när jag var i Berlin blev det en del bilder på de små fyrbenta varelserna.

Tjejen vinkar. Hunden tittar.

Nu får det vara nog med hundar. Här är en katt istället.

En pojke gick misstänksamt över gatan.

Två andra pojkar kom halvspringandes med en fotboll som den ena nickade iväg.

Ser du bollen?

Två skyltar och långa skuggor.

Någon hade glömt sitt vardagsrum ute.

Ett tåg åkte förbi. På en av vagnarna stod mitt efternamn.

Samma gång som jag fotograferade tidigare, fast från andra sidan.

Jag kom in på en parkering.

Där tog det stopp. Jag fick vända tillbaka.

En tjej försökte cykla, men skylten tyckte inte hon skulle fortsätta.

Solen var nu påväg ner. Jag hade varit ute och gått nästan oavbrutet hela dagen.

Människorna försvann allt eftersom.

En bil stod halvt på parkeringen, halvt på trottoaren. En kvinna satt i den.

Jag gick tillbaka till vandrarhemmet, mina ben och fötter var trötta.

När jag slutligen, efter åtta timmar, var tillbaka på rummet somnade jag snabbt. Jag hade gått strax över två mil på runt åtta timmar (min mobil har stegräknare).

Morgonen efter åt vi frukost och redovisade våra bilder efteråt. Det var spännande att se hur de andra hade tolkat staden.