Kvällsfärger och hård snö

Idag är det sista dagen i februari, vilket betyder sista dagen på Tema Skuggor.
Jag ville vara lite ambitiös och få till en bättre än bra bild som månadens sista. Därför tog jag stativet med mig ut.

Jag följde Linda hem en bit. Vid Konsum skiljdes vi åt. Där stannade jag för att fotografera.

Bakom affären står dessa träd. En lampa från några meter bakom mig läckte lite ljus på dem.

Jag gillar färgerna som skapades.

När jag hade plåtat klart och var på väg hem igen såg jag denna lilla sorgliga klump med snö.

En dag på stan och sol i ögonen

Jag och Linda tog bussen till stan för att shoppa både med ögonen och på riktigt.
Kameran var självklart med och en del bilder blev det.

Solen, som hade varit framme hela morgonen, försvann när vi kom in i stan. Men efter någon timme tittade den fram igen.

Lunch åt vi inne på Chinabox. Det blev nudlar, friterade räkor och kycklingspett.

En liten pojke satt och tittade in i en affär.

Framför oss gick en man med en cykel.

När vi var färdiga gick vi till centralen för att ta tåget hem.

Solen letade sig ner genom en liten glänta.

Vi hoppade som vanligt av på Hyllie Station, där vi välkomnades av Melodifestivalen.

Efter tretton minuter kom bussen och med den rullade vi hem.

En båt på åkern och en bunker vid havet

På grund av vissa omständigheter så kommer jag nästan aldrig iväg till fina ställen för att fotografera längre.
Men här om dagen tog jag och Linda oss till Bunkeflo för att slösa på mitt batteri i kameran.

På åkern som mynnade ut i havet flöt en liten båt omkring.

Detta ställe, som jag besökt flera gånger innan, har ett par träd som är väldigt vackra.
Jag skrev ett inlägg för nästan ett år sedan då jag var där, som du hittar HÄR.

Ett av många porträtt jag tog på Linda.

Vinden blåste lite hårt, plus att det var kallt.

Vid en bunker stod detta träd. Denna sortens, nästan tvådimensionella, motiv är jag speciellt svag för!

Molnen var tunga och tjocka, men vi anade solen där bakom. Om det hade varit mer behagligt väder hade vi kanske stannat tills den var helt på väg ner.

Men det får bli en annan dag.

Nio

Nio månader har gått, men det känns som det bara var igår vi träffades för första gången,
samtidigt som det känns som jag känt dig hela livet.
Det är en konstig känsla.

Lekande tidsfördriv

Vi hade slutat skolan för dagen, men nästa buss skulle inte gå förrän cirka två timmar senare. 
Det enda jag såg var möjligheten att leka en liten stund i studion.

När jag gick in i studion var ingenting uppställt eller förberett. Jag kämpade en stund med att få upp den mörkgrå fonden på de två klena stativen. Otroligt nog klarade jag det själv.

Två stycken blixtar ställde jag upp också. En med softbox och en med raster eller vad det nu kallas.

Mycket mer än så blev det inte.

Några steg jag gick

Solen har lyst upp oss två dagar i rad. 

Dagen inleddes med ett simpelt självporträtt.

På eftermiddagen slängde jag på mig ytterkläder och hängde kameran runt axeln för att gå ut en runda.

Då solen härjade vilt tänkte jag leta skuggor.

Jag gick till Hyllie och Malmös största byggarbetsplats.

Mina ben fortsatte in på Hyllie Station.

Tiden på dagen gjorde väl att människorna var någon annanstans. Där var helt tomt.

Ett stort mjukt moln lade sig framför solen, skuggorna blev suddiga och knappt synbara.

Efter en stund tappade stationen mitt intresse och jag begav mig iväg igen.

Några minuter senare befann jag mig i Pildammsparken.

Likaså där var det folktomt.

Två små pojkar kom gående.

De gick ut på gräsmattan, som täcktes av ett konstruerat snölandskap.

Då solen vaknade

SMHI förutspådde i går att det skulle skina sol i dag. För en gångs skull hade de rätt.
Innan 08.50-bussen avgick till skolan passade jag på att ta lite bilder.

Största anledningen till att kameran åkte upp ur väskan var på grund av alla skuggor som kastades ner mot marken.

Denna månad är jag en skuggjägare.

Åh så skönt det var att känna solen mot mitt ansikte. Exotiskt.

Jag kom till Södervärn lite tidigare än vanligt, därför hann jag gå en liten sväng ner mot en tunnel.

Genom tunneln kom ett par människor gående och cyklande.

Och alla hade en sak gemensamt - bråttom.

Utan människorna blev motivet nästan abstrakt. Ljus, linjer och former. Urban geometri.

I skolan blev det blixtövningar. Inget nytt för mig, men skoj var det ändå.

I väntans tider

Södervärn - en samlingsplats i Malmö där människor i brådska bara står still.

Fyra och fem

Att beskära bilder i 4:5 kan bli väldans harmoniskt och passande.
Jag virrade in mig i mitt bildbibliotek från 2009 och "råkade" producera fram dessa fotografier.
Gamla, men med en ny touch.

"Castello de Pazzi", har vi döpt det till. En stor, övergiven cementfabrik.

Här har jag och två kompisar varit flertalet gånger för att fotografera och äta kladdkaka.

Det är ett speciellt ställe. Väldigt dött. Väldigt intressant.

Väldigt inspirerande.

Temat för februari är skuggor. Denna bild hade passar helt perfekt. Men solen ligger i koma verkar det som.

Till stående bilder passar även detta format.

Känner mig väl tvungen att säga att Felix, på bilden, är helt emot rökning. Detta var alltså bara skådespeleri.

Ännu ett fotografi från Castello.

Ett lite mer abstrakt motiv. Eller egentligen inte, det är ju bara vatten och fåglar.

En nästan risig del i Västra Hamnen.

En annan del av Västra Hamnen. Dock allt annat än risig.

Tro det eller ej, detta är mitt inne i det stadsliga Malmö.

Oroligheter i havet. En scen som förevigades en dimmig vinterdag.

Jag skulle kunna fortsätta med fler och fler och fler och fler bilder. Men det får bli en annan dag.