Dimmans Hamn
tisdag 4 januari 2011
En kväll när jag och Linda precis ätit mat lade jag mig ner i sängen för att titta på tv och väntade på att Linda skulle bli klar.
Men istället kallar hon på mig och säger att jag ska komma och titta. Det var dimma ute!
Jag är en dimmadyrkare, och har väntat på dimma i flera månader, så vi lånade bilen och körde ner till småbåtshamnen i Limhamn med en mellanlandning hemma hos mig för att hämta mitt stativ.
Från och med detta inlägg skriver jag inte längre ut exif-informationen under varje bild. Plus att jag kommer att skriva nya inlägg mer än en gång i veckan!
När vi satt i bilen på väg ner till hamnen märkte vi hur dimman avtog mer och mer.
Men dimman var fortfarande kvar, om än mindre tät.
Vad vi också märkte var den bitande kylan som nafsade hysteriskt på oss. Att stå stilla med en kamera och stativ är inte att rekommendera när det blåser och är väldigt väldigt kallt.
Men vad gör man inte för sökandet efter den perfekta bilden?
Förutom de enstaka små båtar som fortfarande låg till i hamnen var vattnet också belamrat med is.
Det var helt tyst och vi var helt ensamma. Det enda som hördes var slutaren i kameran.
När vi var redo att gå tillbaka till bilen eftersom vi inte orkade stå ut med kylan längre, såg vi denna båt (som vi gissar är en fiskebåt) och jag blev tvungen att fotografera den.
"Om dina bilder inte är tillräckligt bra, är du inte tillräckligt nära." - Robert Capa
Han hade rätt.
Men istället kallar hon på mig och säger att jag ska komma och titta. Det var dimma ute!
Jag är en dimmadyrkare, och har väntat på dimma i flera månader, så vi lånade bilen och körde ner till småbåtshamnen i Limhamn med en mellanlandning hemma hos mig för att hämta mitt stativ.
Från och med detta inlägg skriver jag inte längre ut exif-informationen under varje bild. Plus att jag kommer att skriva nya inlägg mer än en gång i veckan!
Men vad gör man inte för sökandet efter den perfekta bilden?
Han hade rätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar