London - Dag 2 - Del 2

Del 2 av dag 2 fortsätter precis efter vi tittat klart på underhållaren som åkte på enhjuling och jonglerade med käglor...
Denna delen blir också väldigt fylld med bilder, så på med läsglasögonen, eller bildglasögonen om du har sådana. 
Behöver du inga glasögon alls kan du hämta ett par glasögon utan glas och se lite extra intellektuell ut.

Om du missade del 1, så ligger den några inlägg längre bak. Eller så klickar du bara HÄR.

Det var tidigt på eftermiddagen.
Kön till London Eye var makalöst lång. Vi hade ingen lust att ställa oss där, och bestämde oss för att ta det en annan dag.

Vidare gick vi, mot Big Ben. Folk satt på kanten och tog det lugnt på olika sätt.

Vissa stod och längtade hem, såg det ut som.

Mycket folk var det i vilket fall som helst.

Bron vid Big Ben var välbefolkad av alla olika kulturer.

Linda ville härma alla som stod och skulle hålla handen under Big Ben.

Till och med säckpipemänniskor fanns på plats.

Vi tog en selfie framför Big Ben. Eller bakom, under eller bredvid, beroende på hur man nu ser på det.

Och en där London Eye kom med.

Vi gick vidare, och fisheyeobjektivet satt kvar på kameran.

Här stod jag högst en meter ifrån Linda.

Det blev fler ytterst seriösa bilder på oss.

En röd Londonbuss åkte förbi.

Promenaden längs kanalen var fin, och påminde väldigt mycket om Paris.

Två telefonkiosker fick agera bakgrund.

Så pass passande att det blev en selfie till.

En puss på det, så var det klappat och klart.

Här är Linda.

Och här är jag.

Det var inte bara vi som tittade på telefonkioskerna.

London Eye var nu långt bort.

Skulle vara skoj om det gick att veta hur många bilder av Big Ben det tas varje dag.

Fler selfies!

Vi kände oss färdiga med Big Ben. För denna dag.

Så vi gick vidare.

Och då kom vi till en liten park omringad av många ståtliga byggnader.

Där var, som i princip överallt annars, väldigt fint.

Även här tog folk bilder på Big Ben.

Vi gick vidare.

Märkligt hur man bara kan gå en liten gata längre bort, så är det närapå helt folktomt i en stad som har fler invånare än hela Sverige.

Ett annat fint hus.

Vi gick och vi gick. Andra människor gick också.

Efter ett tag kom vi till en park. Det var tydligen St James's Park.

I den parken fanns parkliknande träd och fåglar.

I parken fanns också en liten bro över den parkliknande dammen där folk satt och ritade.

Där satt också folk i parken under träd, som såg väldigt lika ut träd som brukar finnas i parker.

Såhär kan blad se ut som sitter på ett parkträd i en park.

Intill parken låg Buckingham Palace.

Folk stod intill de stora grindarna och försökte få kontakt med drottningen. Förutom den här killen.

Vad vore Buckingham Palace utan en selfie?

Linda tog också bilder.

Fota gatufoto med ett fisheye är inte det lättaste, då även om man står väldigt nära ser det ut som man står alldeles för långt bort.

Till slut var vi färdiga med palatset och gick vidare.

Där var ytterligare en park, som hette Green Park.

Byggrök. Ungefär som den byggrök vi ser här hemma i Sverige, fast mer brittisk.

Utanför ett hotell, gissar jag, stod en stilig och uppklädd man och var vänlig mot folk som gick förbi.

Bilen hade samma namn som byggnaden intill.

Gatorna var ofta klädda av bilköer.

En vanligt klädd kvinna.

Att ha paraplyer med sig ut när det är jättesoligt hade jag gärna också haft.
Dock hade det blivit ett problem, då jag i ena handen håller Linda och i andra handen håller kameran. Visst, det hade gått att lösa genom att sätta fast den på min keps, men då hade nog inte Linda velat gå bredvid mig och då hade jag inte heller behövt den då ena handen blivit ledig.
Typiskt moment 22.

Solen sken. Vi hittade in i en annan park.

Detta visade sig vara Central Park.

I en del av parken fanns det mängder av blommor och växter.

Detta gillade Linda speciellt!

Jag också, för den delen.

Fina blommor i fint ljus gör sig ofta fint på bild.

Fler fina blommor i fint ljus.

Nästan omöjligt att misslyckas med detta.

Till och med vallmo, en av mina favoritblommor!

Fint ljus innebär ofta motljus.

Lite mer klassiska blommor.

Linda blev antingen oerhört trött i benen, eller så tog hon bilder från ett lägre perspektiv.

Bredvid oss satt en kille och försökte få skapa en relation med en ekorre.

Linda fotade vidare.

Bänkar fanns det ganska gott om. De flesta var upptagna.

Vi lyckades komma ganska nära en ekorre. Den introducerade sig själv och smet sedan snabbt iväg.

Solen var på väg ner.

Vi hade inte planerat var vi skulle äta middag, och vi började bli hungriga.

En restaurang uppenbarade sig mitt i Central Park. Det såg väldigt fullsatt ut.

Vi antog nästan att det inte skulle finnas plats till oss.

Men tur nog hittade vi ett bord som inte var upptaget!
Det blev, ursäkta uttrycket, svingoda pizzor. Bakade av riktiga italienare. Allt annat än det som man får här hemma.

Efter vi ätit våra pizzor ville vi ha kaka.

Det blev varsin kaka, mycket riktigt också. De som känner mig behöver inte gissa vilken som var min.

Solen försvann mer och mer.

När vi ätit upp och kände oss redo för att fördriva tiden resten av kvällen gick vi där ifrån.

På restaurangen kunde man sitta antingen ute eller inne, precis intill dammen.

Längs vattnet var det välbefolkat.

Barnen uppskattade fåglarna.

Jag tror däremot inte att fåglarna uppskattade barnen lika väl.

Solen fortsatte sin färd neråt.

Vi fortsatte vår färd framåt.

Han verkade inte alls märka av sina groupies.

Solnedgång i Central Park. Ingen hemlighet att det inte är mysigt.

Dessa fåglar, å andra sidan, uppskattade nog barnen.

Dock bara tills de började skrämma bort dem.

Även fast solen knappt lyste på oss, blev det aldrig kallt.

Vi närmade oss en bro.

Ett gäng gäss simmade lugnt förbi oss, under bron.

Buskigt värre.

Antingen var detta också Central Park, eller ytterligare en park i anslutning till den.

En man stod och hoppades på bättre tider.

Vi hittade en liten inhägnad... plats, inne i parken. Där var fint, men vi blev inte riktigt kloka på vad det egentligen var.

Strax efter detta kom vi fram till vårt hotell, där vi satte fötterna och benen på välförtjänt laddning över natten, efter allt gående.