En vecka för sent
söndag 7 november 2010
För en vecka sedan var jag i en väldigt, väldigt kort stund i bokskogen. Då var det som om en färgaffär hade exploderat där.
Alla träd var förbryllande vackra, klädda med alla valörer och kulörer som hösten bjuder på.
Egentligen ville jag tillbaka dit nu i veckan som har gått, men det har inte varit möjligt förrän idag, en vecka senare.
En vecka för sent.
Men idag hade jag med mig min nya kamera, Nikon D700. (Säger det mest bara för att skryta lite halvt sarkastiskt)
Det var inte bara jag som åkte dit. Linda, Lollo och mamma följde också med.
Skogen såg ut precis som vi hade förväntat oss; praktiskt taget inga löv kvar på träden.
Mamma gick en runda för sig själv, i hennes egna takt, för att vi andra tre hade kameror, vilket betydde att man då inte kan hålla en konstant snabb gånghastighet.
Målet var att hitta en lämplig plats för att fotografera till en uppgift jag fått i skolan.
Jag letade efter ett öppet fält. Helst utan något i bakgrunden som störde.
Så vi gick. Ut ur skogen.
Ut på en stig som såg ut att fortsätta i en evighet ut i det skånska landskapet.
Till vänster om oss låg en liten damm och puttrade i tysthet. Till höger såg vi skogen vi nyss lämnat, bakom en kal åker.
En stor svärm av små och många vilda fåglar fladdrade förbi ovanför oss.
Vi klättrade över ett elstängsel (som förmodligen inte innehåll någon el alls) för att komma ut på ett ängliknande fält.
Fältet, ängen, eller vad man nu ska kalla det för, såg ganska bra ut och fick duga som scen för den bild jag hade i huvudet som jag ville ta.
Efter sju exponeringar var bilden spikad. Tror jag. Hoppas jag.
Vi får se.
När vi ändå var där passade jag och Linda på att ta vår "turistbild".
Jag tog ett porträtt på Lollo.
Självklart skulle solen, just då, gömma sig bakom det enda molnet på hela himlen, men vi lyckades få lite ljus på hennes ansikte.
Mamma ringde och sa att hon hade promenerat klart sin runda. Vi gick tillbaka mot parkeringen.
Linda lånade kameran och tog en bild på Lollo.
Sedan tog hon en bild på mig och Lollo.
Cirka tjugo minuter senare var vi tillbaka vid parkeringen där mamma väntade på oss. Hon hade plockat fram en korg med bullar och varm choklad. Det fikade vi på, sedan körde vi hem.
De där öververkliga höstfärgerna som man alltid bara ser på bild får jag vänta med till nästa år, till nästa höst.
Då ska jag ta öververkligt bra höstbilder i Bokskogen. Vänta bara.
Alla träd var förbryllande vackra, klädda med alla valörer och kulörer som hösten bjuder på.
Egentligen ville jag tillbaka dit nu i veckan som har gått, men det har inte varit möjligt förrän idag, en vecka senare.
En vecka för sent.
Men idag hade jag med mig min nya kamera, Nikon D700. (Säger det mest bara för att skryta lite halvt sarkastiskt)
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/500, bländare: f/1.8, ISO 200
Det var inte bara jag som åkte dit. Linda, Lollo och mamma följde också med.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/400, bländare: f/1.8, ISO 200
Skogen såg ut precis som vi hade förväntat oss; praktiskt taget inga löv kvar på träden.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/100, bländare: f/5, ISO 200
Mamma gick en runda för sig själv, i hennes egna takt, för att vi andra tre hade kameror, vilket betydde att man då inte kan hålla en konstant snabb gånghastighet.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/400, bländare: f/8, ISO 200
Målet var att hitta en lämplig plats för att fotografera till en uppgift jag fått i skolan.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/250, bländare: f/8, ISO 200
Jag letade efter ett öppet fält. Helst utan något i bakgrunden som störde.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/1600, bländare: f/2, ISO 200
Så vi gick. Ut ur skogen.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/2000, bländare: f/2, ISO 200
Ut på en stig som såg ut att fortsätta i en evighet ut i det skånska landskapet.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/320, bländare: f/8, ISO 200
Till vänster om oss låg en liten damm och puttrade i tysthet. Till höger såg vi skogen vi nyss lämnat, bakom en kal åker.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/400, bländare: f/8, ISO 200
En stor svärm av små och många vilda fåglar fladdrade förbi ovanför oss.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/400, bländare: f/8, ISO 200
Vi klättrade över ett elstängsel (som förmodligen inte innehåll någon el alls) för att komma ut på ett ängliknande fält.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/250, bländare: f/8, ISO 200
Fältet, ängen, eller vad man nu ska kalla det för, såg ganska bra ut och fick duga som scen för den bild jag hade i huvudet som jag ville ta.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/250, bländare: f/8, ISO 200
Efter sju exponeringar var bilden spikad. Tror jag. Hoppas jag.
Vi får se.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/250, bländare: f/8, ISO 200
När vi ändå var där passade jag och Linda på att ta vår "turistbild".
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/1600, bländare: f/8, ISO 200
Jag tog ett porträtt på Lollo.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/1600, bländare: f/8, ISO 200
Självklart skulle solen, just då, gömma sig bakom det enda molnet på hela himlen, men vi lyckades få lite ljus på hennes ansikte.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/800, bländare: f/1.8, ISO 200
Mamma ringde och sa att hon hade promenerat klart sin runda. Vi gick tillbaka mot parkeringen.
Linda lånade kameran och tog en bild på Lollo.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/800, bländare: f/1.8, ISO 200
Sedan tog hon en bild på mig och Lollo.
Brännvidd: 50mm, slutare: 1/2000, bländare: f/3.5, ISO 200
Cirka tjugo minuter senare var vi tillbaka vid parkeringen där mamma väntade på oss. Hon hade plockat fram en korg med bullar och varm choklad. Det fikade vi på, sedan körde vi hem.
De där öververkliga höstfärgerna som man alltid bara ser på bild får jag vänta med till nästa år, till nästa höst.
Då ska jag ta öververkligt bra höstbilder i Bokskogen. Vänta bara.
Kategorier:
natur
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar