En tur i grannlandet - Dag 2
söndag 13 oktober 2019
Idag var den första riktiga dagen i Norge. Hela resan, från första till sista kilometern var noga uträknad. Vi hade planerat var vi skulle övernatta samt tittat ut flera utflykter i närheten av dessa.
Vi vaknade upp tidigt i Sandefjord då vi hade en ganska lång sträcka att köra till första riktiga stoppet.
Om jag minns rätt var det runt fem timmars ihållande körtid vi hade framför oss. Men eftersom vi älskar naturen, blev det småstopp med jämna mellanrum. Den fem timmar långa vägen blev ytterligare ett par timmar på grund av det.
Ganska direkt slogs vi av att var vi än körde, och var vi än tittade såg allting ut som ett vykort.
Jag är mycket tacksam över att Linda förstår att det tar tid att fotografera. Hon väntade snällt på mig varje gång vi stannade till.
Som på en film kom ett långt och färgglatt godståg rännande genom landskapet på andra sidan vattnet.
Vattnet låg nästan helt spegelblankt då det i princip inte blåste alls. Någonting vi inte kan relatera till som bor i Malmö.
Färden fortsatte, och naturen fortsatte också att förändras för varje mil.
Till slut, sent på eftermiddagen, kom vi fram till Lærdal där vi skulle bo i två nätter.
Den lilla by, där vi hade bokat en stuga i två nätter, överraskade oss. Med en del av byn där husen från längesedan var bevarade kändes det som att kliva in i en annan tidsepok. Lite ironiskt dock att det stod parkerat ett gäng dyra, moderna, och väldigt fina bilar mitt där inne.
Vädret låg nu på vår sida. Solen var framme och vi var båda för varmt klädda.
Dessutom helt tomt på folk. Lite som en spökstad, men förmodligen var alla antingen bortresta eller iväg på sina jobb.
Campingen vi bodde på hade flertalet stugor, varav en vi ockuperade.
Några meter därifrån hade vi vattnet och en inte alls dum utsikt.
Hela stämningen på campingen var lugn och härlig. Även nu i efterhand tycker jag att detta var Norges mysigaste ställe.
Vädret var fortfarande fint på kvällskvisten, men blåsten hade tilltagit. Vi kände oss som hemma igen.
Det fick bli en liten runda med bilen efter vi hade ätit kvällsmat för att se vad som fanns i närheten.
Det fanns ett berg i närheten.
Campingen hade detta i sin bakgrund. Helt okej.
Till slut var det dags för solen att tacka för sig.
Givetvis blev det en turistbild.
Till slut blev det alldeles för kallt för att vara ute. Vi kröp ner i sängen och somnade gott efter en lång dag.
Vi vaknade upp tidigt i Sandefjord då vi hade en ganska lång sträcka att köra till första riktiga stoppet.
Om jag minns rätt var det runt fem timmars ihållande körtid vi hade framför oss. Men eftersom vi älskar naturen, blev det småstopp med jämna mellanrum. Den fem timmar långa vägen blev ytterligare ett par timmar på grund av det.
Ganska direkt slogs vi av att var vi än körde, och var vi än tittade såg allting ut som ett vykort.
Jag är mycket tacksam över att Linda förstår att det tar tid att fotografera. Hon väntade snällt på mig varje gång vi stannade till.
Som på en film kom ett långt och färgglatt godståg rännande genom landskapet på andra sidan vattnet.
Vattnet låg nästan helt spegelblankt då det i princip inte blåste alls. Någonting vi inte kan relatera till som bor i Malmö.
Färden fortsatte, och naturen fortsatte också att förändras för varje mil.
Till slut, sent på eftermiddagen, kom vi fram till Lærdal där vi skulle bo i två nätter.
Den lilla by, där vi hade bokat en stuga i två nätter, överraskade oss. Med en del av byn där husen från längesedan var bevarade kändes det som att kliva in i en annan tidsepok. Lite ironiskt dock att det stod parkerat ett gäng dyra, moderna, och väldigt fina bilar mitt där inne.
Vädret låg nu på vår sida. Solen var framme och vi var båda för varmt klädda.
Dessutom helt tomt på folk. Lite som en spökstad, men förmodligen var alla antingen bortresta eller iväg på sina jobb.
Campingen vi bodde på hade flertalet stugor, varav en vi ockuperade.
Några meter därifrån hade vi vattnet och en inte alls dum utsikt.
Hela stämningen på campingen var lugn och härlig. Även nu i efterhand tycker jag att detta var Norges mysigaste ställe.
Vädret var fortfarande fint på kvällskvisten, men blåsten hade tilltagit. Vi kände oss som hemma igen.
Det fick bli en liten runda med bilen efter vi hade ätit kvällsmat för att se vad som fanns i närheten.
Det fanns ett berg i närheten.
Campingen hade detta i sin bakgrund. Helt okej.
Till slut var det dags för solen att tacka för sig.
Givetvis blev det en turistbild.
Till slut blev det alldeles för kallt för att vara ute. Vi kröp ner i sängen och somnade gott efter en lång dag.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar