Island - Dag 2

Vi vaknade utvilade med en lång dag bakom oss. Framför oss hade vi ännu en lång dag.
Men av en helt annan anledning. Idag skulle vi börja vår utforskning av Island.

Redan på morgonen hade vi bokat en hyrbil, som låg ungefär en halvtimme bort från vårt hotellrum. Vi gick dit i regnet, hämtade bilen och körde sedan ut ur Reykjavik.
Eftersom Island är väldigt stort hade vi i förväg markerat olika punkter på kartan vi ville se och hoppades hinna med så många som möjligt.
Först började vi med en turistbild.

Landskapet på Island är av en helt annan värld.

Stolpen som står på sned symboliserar vädret mycket bra. Det blåste. Mycket. Hela tiden.

Berg efter berg efter berg efter berg. Varje gång vi körde över en kulle tappade vi hakorna lite mer.

Ännu ett ställe för en turistbild. Det syns inte, men det blåste halv storm och regnade friskt.

Jag kunde inte riktigt förstå hur berget där borta kunde ha en så röd färg.

Inte en syn man ser varje dag. Inte ens om man bor på Island. Detta var ganska långt ifrån bebyggelse.

Lägligt nog kom vi förbi en liten fiskeby, som hade ett litet fik där vi åt en liten lunch.
Bilden tog jag strax innan vi skulle gå därifrån, men när vi kom dit var det helt fullt då en eller två busslaster av andra turister också åt lunch.

Vi hittade hästar, konstigt nog inte islandshästar även fast det faktiskt var hästar som stod på Island.

De verkade tycka om vårt sällskap.

Vi hade kört till det mest fotograferade berget på hela ön, som heter Kirkjufell, men först stannat en bit bort på andra sidan berget. Det blåste så mycket att det stundvis var svårt att ens stå kvar utan att blåsa omkull.

Det kan inte bli för många turistbilder när man är på Island.

Självklart tog vi en turistbild vid det ikoniska vattenfallet och berget Kirkjufell.

Hej hej Linda!

Den röda tråden är blåst och regn. Lite synd då vi inte riktigt kunde uppskatta allting vi såg fullt ut.

Men vi ångrar ingenting. Det var en upplevelse som vi aldrig kommer glömma.

Ett par får lunkade förbi.

Lilla filmkameran kom till användning titt som tätt.

Filmiskt.

Fåren kom snabbt långt bort. Helt klart var de inte nybörjare på att vandra i bergen.

Vi gick runt en stund och tittade på omgivningen.

Till slut blev vi tvungna att skutta tillbaka till bilen. Vi hade mycket kvar att se innan dagen skulle ta slut!

Jag har faktiskt ingen aning var detta är taget. I alla fall inte mer än att det är från Island.

Antingen var vi högt upp eller så var molnen långt ner.

Fåren smälte in i naturen.

Många långa vägar. Inte heller många bilister. Ännu mindre cyklister. För att inte tala om alla pianister och buddister.

Vi klappade på några hästar.

Jag tittade på gräs.

Vi ville hälsa på dessa hästar, men lyckades istället skrämma bort dem.

Klockan började bli sent, men det var fortfarande en del timmar kvar av dygnet.

Efter ytterligare några timmar kom vi fram till Geysir.

Geysir är en av platserna på Island där man kan få se ett gäng av alla gejsrar. Och även knallblått vatten.

Vattnet var verkligen blått, jag har inte förstärkt det i datorn.

All ånga från det kokheta vattnet skapade dimma som sköljde förbi oss och fick allting att se drömskt ut.

Åter igen det overkliga landskapet.

Lindas glasögon immade igen.

Med oregelbundna mellanrum sprutade gejsern upp vatten. Det kunde gå antingen bara ett par sekunder eller flera minuter mellan gångerna.

Vi försökte en bra stund, men till slut fick vi till en turistbild med gejsern i bakgrunden.

Nu var klockan ungefär 22:30, och vi hade ca två timmars bilfärd tillbaka.

Den här bilden är tagen klockan elva på kvällen, men lika ljust som på eftermiddagen.

Tack vare midnattssolen kände vi inte oss stressade att komma tillbaka till stan innan mörkret.

Vi stannade till på ett sista ställe innan vi beslöt oss för att inte stanna fler gånger, för då skulle vi aldrig komma tillbaka.

Dagens sista bild är en turistbild som är tagen klockan 23:22.

Island - Dag 1

Efter sex timmars flyg från Minneapolis landade vi på den lilla ön Island, som visade sig vara bra mycket större än vi hade målat upp i våra huvuden. De kommande två dagarna skulle överraska oss mer än vi hade trott!

Flyget lyfte runt 20:00 i USA, och när vi landade var klockan runt 07:00 på grund av tidsskillnaden.
Linda lyckades inte sova någonting så hon var ganska mycket helt slut då vi nu var tvungna att vara vakna en hel dag innan vi kunde sova igen. Jag, däremot, kunde sova gott som jag alltid gör.
I vilket fall som helst, direkt från flygplatsen bussades vi till Blå Lagunen.

Det första vi slogs av när vi kom ut från flygplanet var den friska luften, något helt annat än vi känt innan. Det kändes bara så rent och friskt och kallt på ett härligt sätt.
Att få guppa runt i nästan 40-grader varmt vatten samtidigt som det är ca 7 grader i luften, och tjocka moln av dimma som stryker förbi var precis vad vi behövde efter en lång flygtur.

Vattnet är fullproppat av mineraler och bra saker som är bra, och just därför kan man inte se ner i vattnet mer än bara ett par centimeter under ytan, vilket gör att om man tappar någonting är det bara att gilla läget. Vattnet var för övrigt inte att rekommendera om man är törstig, väldigt salt och inte alls gott.

Efter vi simmat runt och njutit i ungefär en timme kände vi oss färdiga och tog oss ut för att vänta på en buss som skulle skjutsa oss in till stan. Även utanför anläggningen var vattnet utomjordigt.

Det ångade ordentligt från lagunen.

Bussfärden från Blå Lagunen till stan skulle ta strax under en timme. Linda sov mer eller mindre från att bussen åkte iväg till den stannade.

Vi skulle bo i en slags lägenhet man kunde hyra. Den låg väldigt centralt.
Precis utanför stod det ett par bilar parkerade.
Efter att ha varit i USA och blivit vana vid deras jättestora, vräkiga och mullrande bilar blev vi ändå häpna över bilarna som fanns på Island.
Vissa som kom körandes var gigantiska, och inte av samma anledning som i USA där det är stort bara för att de kan, utan här på Island så måste det vara så om man ska köra någonstans när det är snö.

Vi gick ut på en liten rundtur efter vi lastat in alla väskor. Reykjavik var en stad med många fina hus, som på många ställen påminde om Sverige. Men trafiken var långt ifrån lika vänlig som i Minnesota.

Jag och Linda gick ner till havet och hittade stenar som staplats på varandra.

Vi hittade också en båt som flöt förbi ute i vattnet.

Inne i Reykjavik finns en känd kyrka som heter Hallgrímskirkja. Den var lika stor på utsidan som på insidan.

Lite synd att de höll på att renovera den just när vi var där, men vi kände oss tvungna att ta en turistbild.

Även fast Linda var så pass trött att hon somnade om hon höll ögonen stängda i mer än 2 sekunder hade hon kraft nog att ge mig en puss. Glad var jag för det.

Reklamskylten summerar Island väldigt bra. Det blir aldrig "sommar" på Island. På vintern är det runt 0 grader och sommaren bjuder på hisnande 13 grader på en riktigt varm dag!
Lägg till att det oftast blåser halv storm, så de noll graderna på vintern känns betydligt värre än så.
I och med att vi alla var ganska slitna somnade vi tidigt den första dagen på Island.

Men dagen efter skulle bjuda på ett långt äventyr!