En lagom mysig söndagspromenad

Igår var det söndag. Både jag och Linda var lediga. Morgonen spenderades i tvättstugan,
och efter frukosten gick vi ut en runda för att jag ville rasta benen.

Den tidiga morgonen hade bjudit på väldigt mycket sol, men när vi väl kom ut var hela himlen grå.
Vi var glada ändå!

Kungsparken är så nära, så vi promenerade dit.

Vi gick till de små trädgårdarna vid möllan, som jag tydligen aldrig sett förut.

Jag kände mig lite som en turist i min egen stad, för detta var helt nytt för mig!

Dessvärre fick man inte gå in på alla ställen på grund av renovering.

De hade satt upp en skylt och berättade detta för alla, även på engelska.
"Gångarna öppnas igen i vår", stod det.
"Det är vår nu!" hade någon skrivit dit med en bläckpenna. Vi fnissade lite och gick sen vidare.

Om några små veckor när våren är mer tydlig ska vi gå dit igen och titta mer.

En fågel satt och mumsade på en filt.

Vi gick bort till kasinot, även där fanns fina blommor.

Ett litet barn tyckte också om att vara ute och leka.

Vi inspekterade blommorna på nära håll.

Väldigt nära håll.

På vägen hem stannade vi till på And Bread, ett litet café, och åt lunch. Det blev varsin grillad macka.

Det var väldigt, väldigt gott och mackorna var väldigt, väldigt stora så vi blev väldigt, väldigt mätta.

Robin Paulsson satt också där och åt. Men när han såg oss blev han blyg och gick där ifrån!

Vi kämpade oss till stranden

Visst är det så härligt nu när solen tittar fram och värmer upp oss?
Jag och Linda körde en dag till Kämpinge och gick en mysig promenad på stranden.

After work

En dag när vi hade stängt butiken körde vi iväg till skogen för att rasta våra kameror.
Det blev så klart bokskogen!

På vägen dit stannade vi till och handlade lite att smaska på.

Pierre satt som ett ivrigt barn största delen av vägen dit då ljuset var så ovanligt snyggt.
När vi väl var framme hade han kameran i handen från första till sista sekunden.

Alexander passade också på att njuta av stunden.

Det gjorde jag också. Fint var det.

Men också rackarns kallt, vilket inte framgår av bilderna.

En helt vanlig solnedgång. Men det är svårt att tröttna på det.

Som vanligt när många fotografer är med så blir det många bilder på varandra.
Här till exempel, är en bild på en fotograf som fotograferar en fotograf som fotograferar.

Jag hade lyckats få med min blixt och tänkte leka lite smått med den.

Några snödroppar fick stå modell för mig.

Pierre klättrade upp i ett träd, så jag blixtrade lite på honom.

Alexander ställde sig mitt i gatan, så jag blixtrade lite på honom också.

Med ett färgfilter på blixten kunde jag styra lite mer över bilderna.

Vi kände oss tvungna att ta en obligatorisk gruppbild innan vi åkte hem igen.

Barnsligt fiske

En helg när Linda jobbade åkte jag med hennes föräldrar och brorsbarn och fiskade.
För min del blev det tyvärr inga napp, men jag är inte bitter för det är väldigt mysigt att fiska ändå.

Vi var nästan helt ensamma vid den lilla dammen.

Barnen hade bra med tålamod för att sitta ner och vänta på fiskarna.

Lindas bror var också där, med tillhörande flickvän.

Vi väntade snällt på fiskarna.

Barnen gick lite upptäcktsfärd, även om det inte direkt fanns något att upptäcka.

Alma upptäckte pinnar.

Här är ett fiskespö. Inget mer, inget mindre.

Lindas pappa. Fiskemästaren.

Det var liiite knepigt att få ordning på hur hon skulle hålla linan och spöet.

Till slut nappade det! Barnen fick eld i byxorna och sprang dit!

Hur spännande och roligt det än var, så är fiskarna ändå ganska läskiga när de kommer nära.

De hade väl tyckt detsamma om oss.

Med en fångad fisk var moralen på topp, vi fiskade vidare!

Gång efter gång kastades den långa linan ner i vattnet i hoppet om ännu fler fiskar skulle låta sig luras.

Det var inte så lätt att lura fiskarna.

Dagen slutade med två fiskar mindre i dammen. Båda fångade av Lindas pappa. Så klart.