Vecka 11

Färglös, sorgsen, dyster, melankolisk, bekymrad, vemodig, nedstämd.
Så har min vecka inte varit. Tack och lov.

Linda och krabban

Idag cyklade jag och Linda lite halvt impulsivt ner till stranden.

Linda blev väldigt glad när hon såg mig.
Jag försökte ta en bild på henne, men inget hände. Självutlösaren var igång, så det tog 5 sekunder innan bilden togs, vilket Linda såg och därför skrattade.

En av anledningarna till att vi tog oss till stranden var att leta efter en fin sten. Vi letade och letade.

Bland alla stenar och sjögräs såg jag en före detta krabba liggandes.

Någon sprang förbi oss. Det var ganska skönt i luften.

Ute i havet flöt och guppade några svanar omkring och hade sig. Linda försökte frenetiskt att ta en bild på en av dem. Men den bara gömde sig i vattnet.

På några pinnar satt en fågel och satt. Den väntade nog på solen.

Vi gick vidare, och på en bänk satt ett gulligt par och myste.

Vi hittade en jättefin sten på stranden som jag la i min jackficka och tog hem.

I solnedgången föds kärleken

Den 14:e är min och Lindas dag varje månad. Sedan länge tillbaka har vi som tradition (och regel) att ta en "turistbild" på detta datum.
Begreppet turistbild kommer från projektet vi håller på med tillsammans. Inget avancerat eller komplicerat, bara väldigt fint.
Vi vill jättegärna att du tar en titt på våra turistbilder som ständigt blir flera, HÄR.