Från det ena till det andra. Här fortskrider virrvarret av bilder.
Hösten tycker jag är den årstid som är svårast att pricka in. I alla fall för mig och min kamera.
Det är inte många dagar när solen lyser i kombination med att jag inte jobbar eller är låst till att inte kunna åka iväg var jag vill.
Ett eftermiddagsbesök på kyrkogården.
Det är inte ofta jag är på Emporia. Men när jag är där, så är jag där.
Spelhelgar kan det inte bli för många av, bara för få.
Något annat jag inte heller kan få för mycket av.
Efter höst kommer vinter. För ovanlighetens skull fick vi lite snö. Eller ja, snö kanske är att ta i. Men lite vitt på marken blev det.
Så när det väl händer gäller det att passa på. Den försvinner oftast lika kvickt som den kommer.
Sorgligt att detta nästan klassas som mycket snö för att vara Malmö.
En av tjusningarna med juletid i Malmö. Ljusspektaklet på Gustav Adolfs Torg. Speciellt om man är två år.
Min cykel är inte heller van vid snön.
Undrar om det var ankorna som var roade av arbetarna eller tvärt om.
Iskallt vatten men spelar ingen roll, som svan är man van.
Det blev till och med isbeklätt intill stranden ett tag.
Just is kan formas på så otaligt många vis.
Vintern är nu i princip förbi.
Den ihärdiga ishavskylan ligger kvar, men känslan säger att den tiden snart är över.
Hjälp med veckohandlingen.
Det här med musik kan den här unge mannen inte få för mycket av.
Oavsett om det är från en högtalare, en mun eller instrument.
Här är något annat jag inte heller kan få för mycket av.
